Samhället brukar delas in i fyra sektorer:

Stat, landsting och kommun.
Privata företag med vinstintresse.
Den sociala ekonomin.
Hushållen.

Sociala ekonomin omfattar verksamheter som har allmännytta eller medlemsnytta som främsta drivkraft, de är icke-vinstdrivande och fristående från offentliga sektorn.

Den sociala ekonomins aktiviteter sker inom ideella föreningar, kooperativ (ekonomiska föreningar), aktiebolag med ideell målsättning, allmännyttiga stiftelser eller trossamfund. Det innebär bland annat att den verksamhet som bedrivs av idrottsföreningar, pensionärsorganisationer, handikappföreningar, kulturföreningar och ungdomsföreningar ingår i den sociala ekonomin. Likaså ingår i den sociala ekonomin verksamheter som bedrivs inom till exempel kyrkliga församlingar, samfällighets-föreningar och byalag.

Det avgörande för om en organisation ingår i sociala ekonomin är syftet med verksamheten. Samverkan mellan den sociala ekonomin och den offentliga sektorn och/eller privata företag kan skapa en dynamik som kan bidra med nya typer av lösningar på olika samhällsproblem.

Sociala företag och idéburna organisationer

Sociala företag är ofta ideella eller ekonomiska föreningar. Några av kriterierna för att räknas som ett socialt företag är att primärt ha samhälleliga ändamål, att bygga på demokratiska värderingar och vara organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn.

En annan del av den sociala ekonomin är idéburna organisationer. De har bildats för att främja en viss idé eller ett visst ideellt värde. Den yttersta bestämmanderätten i idéburna organisationer har medlemmarna på årsmötet. Den idéburna organisationen kännetecknas av följande:

De syftar i huvudsak till att främja ett värde eller en idé.
Deras mål är inte ekonomisk vinst.
De gynnar allmän- eller medlemsintresset.
De är inte en del av staten eller kommunerna.

Idéburna organisationer kan också driva företag. Ofta är deras mål inte ekonomisk vinst och liknar därmed de sociala företagen.

Likheter mellan ett vanligt företag och ett socialt företag

Både sociala företag och ”vanliga” företag verkar på en marknad och måste anpassa sig efter marknadens krav på utbud, efterfrågan och kvalitet. Även sociala företag måste hävda sig i konkurrensen och kan inte vara beroende av offentliga bidrag. Däremot har sociala företag inget vinstintresse, vilket innebär att verksamheten inte syftar till att maximera vinster, utan till att uppnå en idé eller ett allmännyttigt värde.

Sociala bokslut

Ett sätt att mäta de sociala företagens samhällsnytta är genom sociala bokslut. Där beräknar man vad samhället tjänar genom att en person börjar arbeta och betala skatt istället för att vara arbetslös och i visa fall även sjukskriven. För personer som även är i missbruk och kriminalitet är samhällsnyttan i form av minskade kostnader mycket höga. Den mänskliga vinsten är svårare att mäta men är betydande. Många talar om att de fått ett nytt liv genom insatser från de sociala företagen.

Arbetsintegrerande socialt företagande/ASF

Vi ser värden andra inte ser – för oss har alla människors lika rätt och värde, och alla kan bidra till samhället

De arbetsintegrerande sociala företagen har som uppgift att ge stöd till och skapa förutsättningar för människor att få arbete och nå en egenförsörjning. Socialt företagande innebär också att de anställda har inflytande över företaget. I Blå Vägens företag är beslutsvägarna korta. Både anställda och deltagare kan vara med och påverka arbetet och miljön på sin arbetsplats och komma med förslag och på förändringar och utveckling av verksamheten.

Arbetsintegrerande socialt företagande innebär att kvalitet sätt i centrum. Kvalitet kostar i alla företag. Det innebär att varor och tjänster från de arbetsintegrerande sociala företagen inte innebär dumpade priser. ASF-företagen måste ha en god ekonomi och göra överskott för att ha medel till kollektivavtalsenliga löner, lokaler, verksamhetskostnader, försäkringar med mera. Dessa villkor delar ASF-företagen med alla andra företag. En viktig skillnad är dock att ASF-företagen inte har några vinstintressen att ta hänsyn till. Allt överskott återinvesteras i verksamheten. Det innebär att kvaliteten aldrig försämras för att höja vinsten. Sociala företag verkar därmed för en non-profit-princip.